Kungen, Kalle Anka och kyrkan

För det första vill jag bara förtydliga att jag är en sur gammal gubbe. Så, då var det avklarat. Nåväl, detta blogginlägg handlar om kungen. Vår kung avväpnades på all makt för länge, länge sedan. Idag är hans roll att kila omkring och frottera sig med andra kungligheter världen över, och få farbröder och tanter att stå längs vägarna i sina finaste gå bort-kläder och bocka och buga stolt. Detta i syfte att representera Sverige och det svenska. Men hur pass bra representant för Sverige är han egentligen? Förvisso delar han majoritetens intelligensnivå, och bär någon gång folkdräkt (vilket knappt någon svensk gör). Men i övrigt är han från en annan planet - i ett Saint Tropez-solsystem som han och hans familj bara delar med några tusen andra svenskar med backslick och jaktkläder av finaste varumärke. Med ganska stor säkerhet kan få svenskar identifiera sig med kungen och hans uppfattning av verkligheten. Ingen vidare representant för Berit i Bollnäs alltså.

Men, högdjur måste umgås med högdjur på högdjurs vis, ropar någon. Jo, tydligen går det bara att sälja vapen, jaktplan och mobilnät den informella vägen, via mutor och frotterande med kungahus. Men såna är inte vi svenskar. Kompetens, kvalitet och att allt går korrekt till - det är väl åtminstone vår ambition.

Men när det gäller kungen slås svenskars och svenska journalisters kritiska tänkade av totalt. Kungen är lika helig som Kalle Anka på julafton, trots decenniers repriserande av gammalt skräp som varken är svenskt eller har särdeles mycket med julen att göra. Den svenska opinionen är alltså inte speciellt redo för ett avskaffande av kungahuset.

Jag föreslår istället ekonomiska sanktioner, så som sker mot Svenska kyrkan. Inför ytterligare en opt-out på skattesedeln, där man kan "gå ur kungahuset" och inte behöva bidra till kungens 2 miljoner kronor i veckopeng (s.k. apanage). Egentligen borde man ha en hel drös med opt-outs på skattsedeln, men det är en helt annan historia. ;)

Av Rickard Eriksson · 18 januari 2008